LÃ¥dor

Lador-1

Efter ett antal dagar inspirationstorka efter vårens sista akvarellkurs beslöt jag mig för att börja utan inspiration. Ofta handlar det bara om att göra något och sedan blir man inspirerad av det. Jag hade tidigare låtit mina elever måla lådor i komplementfärger. Nu var det dags att försöka själv. Jag använde winsor violet och Areolin som nästan blir helt grå när de blandas.

Lador-2

Jag började med att måla en yta med denna blandningen och spara ut vita rombformer. Jag visste att detta skulle bli de uppfläkta locken till lådorna men jag visste inte riktigt hur lådorna skulle se ut eftersom jag inte brytt mig om att skissa dem innan. De fick manifestera sig i de kommande lagren. Det är en stor utmaning för mig att börja måla något utan att till fullo planlagt slutresultatet. Ock det är just det som jag ville träna mig på, att inte vara så planbunden och lita på att jag kunde hämta upp detta i kommande lager.

Lador-3

I det andra lagret kan jag spara ut fler ytor. Lådorna börjar få form. Det gäller att tänka till så att jag vet vilka ytor som ärt bäst att spara ut. Det är inte så noggrant att varje yta perfekt måste passa ihop med de övriga och att alla vinklar är helt rätt. De här lådorna kan ha stått ute i regnet några veckor och börjar kanske tappa formen lite.

I tredje lagret har lådformen nästan helt blivit definerad. Jag kan våga tänka lite mer på ljus och skugga på lådorna men ävern i bakgrunden. Därför är jag nu djärvare när det gäller kontraster. Det ska ju inte bara bli en redovisning av lådor utan också en spännande bild. Jag använder nu även lite Neutral tint för kontrastens skull.

Lador-4

I det sista lagret släpper jag alla hämningar och drämmer till med svärta där jag tycker att det behövs. Mest blir det i den omgivande bakgrunden så att känslan av miljö förstärks. Lådorna behöver inte så mycket, bara en lite skärpning av formen här och där. Nu kommer jag på att det vore fräckt om lådorna speglas i den yta de står på som om det vore riktigt blött. Jag tar ett steg tillbaka. Den är på gränsen till överarbetad med sitt virrvar av ytor men jag väljer att ändå tycka den är lite spännande.